Igår gick jag ut med kameran och tänkte fota men så kom regnet. Släppte tanken på att få bra bilder men fortsatte gå i regnet och lyssnade på en bra bok istället. Dofterna gjorde promenaden ändå fantastisk. Så när jag strosar nere vid Ätran ser jag en gammal vän stå i buskarna med en kamera och fota. Jag stannade till och vi började samtala om fåglar vilket var hans passion. Han berättade om allt kvitter vi hörde vad det var för fåglar. Passionen han förmedlade var härlig att få ta del av, tänk vad passion gör med oss människor. Han berättade att fotandet och fågel intresset legat på is ett tag men att han tagit upp det igen. Klokt tänkte jag många har passionen men väljer bort den ! Varför?? När den gör oss så gott kan man undra.
