Beröm gör mig generad, stolt & lycklig

Så kom feedbacken från skolan jag föreläste på 96% “Mycket Bra” från den tuffaste målgruppen alla kategorier gymnasieungdomar ! Detta vill jag dela med hela världen i det ögonblicket jag får det på mail och gör jag inte det direkt så smyger sig Jante fram så det gäller att vara snabb :) Min inspiration går i taket och alla hinder förvinner för ögonblicket så nu ger jag mig i kast med något som legat på hyllan i ett år. Plötsligt är allt möjligt och man kan göra vad som helst nu kommer några ord från studenterna:

Väldigt intressant!
Bästa idag!
Rolig och intressant föreläsning och historia.
10/10 Skitbra!
Underhållande och väldigt intressant.
Jag tycker föreläsningen var jättebra, väldigt intressant och lärorik. Den var rolig och underhållande, den var lärorik och han behåller allas uppmärksamhet. Man vill inte sluta lyssna. Man lärde sig att inget är skrivet i sten. Bästa föreläsningen idag.
Det var en mycket intressant och rolig föreläsning som lärt mig mycket. Han lyckades behålla ens uppmärksamhet under hela föreläsningen genom att berätta roliga erfarenheter han vart med om och kommit med bra information och inspiration.
Riktigt roligt och intressant.
Riktigt intressant, bra framfört. Personligt och roligt att lyssna på.
Mycket bra, du visade att man kan komma långt utan en så hög utbildning med en bra attityd.
Otroligt bra historia och grymt spännande.
Behövdes lite mer tid. Men mycket bra.
Helt klart bästa presentationen jag hört. Sjukt skön och intressant historia.


Jag samlar på beröm

Side Turkiet - Urban Gattzén

Och … kanske du tänker det är väl inget att skriva om, eller? Jo jag vill gärna berätta för mig tog det 42 år innan jag lärde mig att ta in det och spara dom värmande orden. Tidigare sa jag Tack men trodde inte på det folk sa ej heller sparade jag på berömmet jag fick. Mitt ute på Atlanten föll polletten ner från ingenstans kom det och jag förstod att beröm från min omgivning bygger självkänslan. Även när jag själv ger mig en klapp på axeln stärker det också självkänslan. Dock måste man ta in det spara och upprepa det speciellt när det är uppförs backar i livet. När jag ändrade detta beteende så behövde jag inte överdriva mitt självförtroende som dittills varit ett sett att kompensera bristen på självkänsla. Kanske några av mina vänner ler och tycker att ditt självförtroende är något som ni mellan varven stör er på sant så sant. Nu är det så att jag är glad att insikten kommit till mig och att jag behöver jobba på det hela tiden. Ett av dom största stegen jag tagit i denna resan är att börja blogga, trots mina brister i meningsuppbyggnad, stavning och särskrivning så vågade jag. Just det nu ger jag mig själv beröm det är hälsosamt pröva själva glöm inte spara det inrerummet det blir aldrig fullt ju mer du fyller på desto bättre kommer du att må.



Vi hjälper ensamkommande sa han

I förmidags åkte jag in till stan för att hjälpa mina gamla föräldrar, parkerade samtidigt som en bil ställde sig på parkeringen bredvid. När jag kliver ur så kliver killen i bilen jämte ut ur sin bil. Han har ställt sig på en uthyrd parkering så när våra ögon möts så ser han på mig att jag reagerat på parkeringen. Då säger han jag vet och ler ska bara lämna ett kuvert tillbaka om 1 minut. Jag ler tillbaka och vet att jag gjort så själv många gånger så vem är jag att spela polis. Fick dåligt samvete över min blick så jag frågar vad som finns inne i lokalen han skulle besöka. Vi jobbar med att anpassa ensamkommande så att dom ska kunna leva och bidrag till deras nya land säger han. Sen pratar han länge och väl om alla som funnit sig till ro och fått jobb samt lärt sig språket. Det bästa är att dom blir så tacksamma att dom fortsätter att hjälpa till som tack för stödet dom fick när dom kom för att ge tillbaka. Jag blir varm i hjärtat och går fram och tar hans hand och tackar honom för det jobb han lägger ner och önskar dom lycka till. Innan han går säger han ska skärpa mig med bilen nästa gång och blinkar kilar sedan snabbt iväg.



En stund jag älskar

Urban Gattzén

Hustrun smyger upp vid 5,30 tiden varje vardags morgon jag vaknar till men bara till 10-15% lite som i dvala. Då får jag en längtan som jag fått under hela mitt liv just den stunden när man måste ge allt för att få det man längtar efter. Man måste anstränga sig fullt ut för att få det jag längtar mest efter just då i det ögonblicket. Känner ni igen stunden ? Vad är det då jag längtar efter ? Jo en sval kudde och vad är det som krävs för att få det?  En ansträngning likt ett maratonlopp all kraft mobiliseras och ett perfekt grepp om kudden för att vända den, 1 sekund där inget får gå fel. Känslan när man landar på den svala kudden är just då det mest underbara som finns man somnar in innan huvudet landat helt och den fantastiska känsla man får gör att drömmarna blir som en dröm i en saga.



Gud vad jag saknar ljuset

Gattzén

Det gör vi nog lite till mans och nu äntligen har det vänt. Vill ändå visa denna bild jag fångade vid senaste fullmånen. En stark bild för mig idag när den dök upp så hade den fått ett nytt språk en ny betydelse som gav mig hopp.



Vinn en poster TÄVLING

Urban Gattzén

Gör så här välj den poster som DU vill vinna skriv sedan vad bilden säger dig. Din text skriver du i flödet eller mailar till mig på urban@gattzen.se Vinnarna publiceras på www.livsnjuta.se på lördag Lycka till och god fortsättning !



Ägna mer tid åt dig själv

Frågan jag ställde till en grupp människor för några år sedan var. -Om dygnet innehöll 25 timmar vad skulle du gör med den extra timman? Förutom några unga i publiken som svarade “sova” sa alla andra egen tid! Dom fick utveckla vad det innebar energierna ökade i lokalen och det pratades oavbrutet. Jag har hörde egentligen inga önskemål som skulle vara en kostnad utan bara saker som skulle ge välmående. Nu till min fundering ! Är det så svårt att frigöra en timme egentligen, en timme som skulle göra att vi alla skulle må så mycket bättre? Vad händer med oss om vi skulle må bättre är inte det självklart?



Min dröm kom via sms

Urban Gattzén

Genom åren har jag drivits av nyfikenhet och impulsivitet vilket har gjort att jag dagdrömt och reflekterat dagligen. När jag bjöd in tilliten i drömmarna och började affirmera så tog det fart. Bucketlistan blev min dagbok och fylldes hela tiden på med saker som skulle ge mig erfarenheter som jag kunde dela med mig av. Rädslan om vad folk tycker tynade bort och jag fick tillgång till den energi som jag låste i min rädsla. Så enkelt men samtidigt så svårt man är redan halvvägs in i livet och känner att livet har man ansvar för själv och kan bara göra något åt det själv. Det är ingen tävling utan en utmaning för när man återvänder hit i nästa liv har man mer erfarenhet med sig. Kanske är själen eller magkänslan vår egentliga vägvisare den tar alltid rätt beslut men vi själva tar gärna besluten i huvudet på grund av vår rädsla om vad andra ska tycka. Vad var det då för sms tänker du :) jo jag ska få vikariera på ett gymnasium under 3 dagar för mig en dröm och chans att få dela med mig av min resa.



Sida 2 av 54123...Sista »