Det fattas en man sa man till mig när jag skulle träffa personalen på min nya arbetsplats annars är alla här.

Det visade sig att han var drabbad av en svår sjukdom och varit sjuk en tid. Efter några veckor fick jag höra att han kommit hem och hade blivit lite bättre. Jag bestämde mig för att åka hem till honom och presentera mig och fråga om det fanns något vi kunde göra. Han bodde fantastiskt fint nere vid havet i ett fint gammalt hus med ladugård och betesmarker som nådde till havet.

Vi slog oss ner i den lummiga trägården och fikade då började han berätta. Det han pratade om var drömmarna och allt han skulle göra när han blev frisk. Livsglöden och målmedvetenheten hade inga gränser när han berättade om resan till Australien han skulle göra för att hälsa på sin son, då kom tårarna. Denna eftermiddag har fått en plats nära mitt hjärta och den dyker ofta upp när jag behöver påminnas eller bara få kraft.

Tiden gick och vardagen rullade på men så en dag några månader senare satt jag i ett möte. Det knackade på dörren till mötesrummet och dörren öppnades där stod han och bad mig komma ut en stund. Jag såg att något inte stod rätt till, han berättade att det inte fanns något att göra. Han visade en kort stund med sina ögon att han visste att det inte skulle dröja länge innan det var slut.

Men så slog han om och sken upp och sa – Nästa vecka åker jag till Australien, lyckan och glädjen i hans ögon fyllde rummet, så log han och gick sin väg.

Några veckor senare står jag vid mitt fönster och tittar ut på gården och ser en man i cowboyhatt och en lång slängkappa han ser mig och tar av sig hatten och hälsar. Jag går ner han berättar om resan sedan säger han nu är jag beredd. Trots den tragiska utgången för han lämnade oss några veckor senare så får jag en fin känsla kring hela händelsen och kraften han hade smittar av sig. Jag vet att han emellanåt gör sig påmind och att denna historia är viktig för mig. Så idag när jag stod och tittade på småfåglarna i trädgården kom han fram igen och då förstod jag att jag måste dela den med er!

Ljuset - Urban Gattzén