Ett möte med en skolklass gymnasieelever är något som gör avtryck. Bara att få dom att lyssna, se deras nyfikna ögon och få höra deras funderingar ger mig energi. En iakttagelse jag gör varje gång är att ”storytelling” från livet efter det att man lämnat skolans värd är ett ämne som intresserar dom nyfikenhet på vad som väntar.

Står man inför en klass så känner dom om man är totalt närvarande men också om man tycker om att stå där. Nu undervisar jag i entreprenörskap och där är det viktigt att skolorna vågar ta in folk utifrån som har erfarenhet av detta inte många lärare har det, där emot kan skolor och lärare vara lite rädda för just detta.

Eva Skönnegård är läraren som vid flera tillfällen vågat gå mot strömmen och plockat in mig och några andra, det hedrar henne.

Tack Eva ! Jag kommer gärna tillbaka.

Urban Gattzén

 


Liknande inlägg: