Urban Gattzén

Medvetet eller omedvetet klockan ringde inte 06,30 vaknade 08,00 känner mig lika utvilad som dag 10 på en fjortondagars semester. Bestämmer mig för att hoppa frukosten greppar min bok ”Tao enligt Puh” fåglarna blir mitt sällskap genom fönstret strömmar deras kvitter in. När jag tittar på bokens framsida tänker jag på frågan man ibland får vilka 4 skulle du bjuda till en måltid, tror man ställer den i något program på SVT ja ni fattar. Nalle Puh är och har alltid varit mitt första val och efterrätten hade varit honung i alla dess former.

Vid 10 tiden lägger jag undan boken för att ta kameran för att ta en promenad. På väg genom matsalen greppar jag en frukt och kommer på mig själv att jag bara druckit en kopp kaffe under min vistelse. Inser att många koppar under en dag är ganska onödiga något man kan minska på.

När jag kommer fram till dammarna är vädret som en svensk sommardag slår mig ner vid kanten och lägger mig ner i solen. Den stora frågan jag tog med mig till klostret gör sig påmind jag blundar och låter själen berätta för mig vad den tycker. När jag är klar slår det mig att Puh och själen måste vara släkt all klokhet och visdom jag fått till mig idag har gett varje cell i kroppen energi.

När jag sätter mig upp ser jag fiskeombudsmannen på andra sidan jag vinkar till honom han vinkar tillbaka. Det måste finnas en annan väg hem tänker jag än det jag brukar ta. Jag ler åt mig själv för så funkar jag nyfiken på att upptäcka nytt är ett signum rutiner har aldrig varit min grej. Sagt och gjort genom buskar och snår går jag plötsligt står jag på en vildvuxen plats och inser att det är dags att vända jag kommer inte vidare. Innan jag börjar gå tänker jag på hur denna plats ser ut när allt är utslaget här måste vara helt fantastiskt. Letar motiv att fota men hittar inget utan tar in plats och spara en bild i mitt inre som jag ser just nu när jag skriver om platsen.

Tillbaka på klostret så är det dags för lunch står och väntar på att syster Sofie ska rulla in vagnen med min måltid. Det står 7 stycken glasburkar på bänken som innehåller tesorter som nunnorna gjort av örter, blommor och kryddor från deras kryddträdgård. På en lapp står också vad dom olika sorterna är bra för, jag läser den och upptäcker att alla utom en är beskrivna. Den som inte finns med är torka ringblomma jag blir nyfiken på egenskaperna som den kan ha bestämmer mig för att fråga syster Sofie som just då rullar in matvagnen.

Ni har ett spännande te sortiment jag blev nyfiken på ringblommans egenskaper men dom står inte med här på lappen kan du berätta om dom frågar jag. Hon svarade att den systern som skötte det inte längre var kvar på klostret och att hon själv inte kunde något alls om det så det får du Googla sa hon. Jag skrattade till när hon sa Googla det kom lite överraskande och oväntat.

Efter lunchen går jag till biblioteket hittar en bok om katolicismen 25 vanliga frågor och svar för den oinvigda slår mig ner i en bekväm fåtölj och börjar läsa. Efter ett tag hör jag någon komma in men ser inte vem hör att dörren stängs till ett annat rum. Det har jag glömt att berätta man tar av sig skorna så mina stod innanför dörren så den som kom in förstod att jag var där. Efter ett tag hör jag personen börjar parata franska och tänker att den läser högt ur någon fransskrift. Inte riktigt rätt kanske tänker jag när jag hör skratt då förstår jag att det är telefon hon pratar i och alldeles säkert med deras systerkloster nere i Frankrike.

Innan högmässan går jag till meditationslunden följer den mossklädda stigen och stannar halvvägs säter mig på en bänk där en staty av Jungfru Maria är infälld i en ur huggen stock väldigt vackert nedanför är en liten rabatt med snödroppar. Där känner jag tydligt hur min egendialog med mig själv har blivit en del av min vardag det är själen som får mer utrymme och jag tycker väldigt mycket om detta. Det var detta jag kom för att upptäcka känner jag starkt hur något varmt längst in i mig släpps fri och känsla inom mig säger äntligen.