Begrunda en stund …

Urban Gattzén

Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag ramlar i.
Jag är förlorad. Jag är hopplös.
Det är inte mitt fel.
Det tar en evighet att finna vägen ut.

Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag låtsas att jag inte ser det.
Jag faller ner igen.
Jag kan inte tro att jag är på samma plats!
Men det är inte mitt fel.
Det tar fortfarande lång tid att komma ut.

Jag går gatan ner.
Det finns ett djup hål
i trottoaren.
Jag ser att det är där.
Jag ramlar fortfarande i det, det är en vana.
Mina ögon är öppna.
Jag vet var jag är.
Det är mitt fel.
Jag kommer ut omedelbart.

Jag går samma gata ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag går vid sidan av hålet.
Jag tar en annan gata

/okänd



När alla pusselbitarna är himmelsblå

Urban Gattzén

Om livet är att lägga ett pussel och alla bitarna har samma färger så är det svårt att veta var man ska börja. När målen inte är självklara infinner sig ett tillstånd av total “bara vara” . Vem kan just då inte känna stress och börja titta på omgivningen som har massor av mål att jobba emot. Det är just då man ger sig tid att fundera på hur vill jag att mitt pussel ska se ut och sakta, sakta växer bilden fram. Kanske inte på ett ögonblick men när man släpper och låter tanken få utrymme så kan själen börja andas.



Ibland tar bara orken slut

Urban Gattzén

Det drabbar oss alla på olika sett vi har kört på för hårt och för länge. Tiden för återhämtning har lagts åt sidan och vi prioriterar ner oss själva. Varför? Nu närmar vi oss en högtid då vi fyller på med saker som ska göras utan att dra ner på allt vi redan gör. Varför? Igår var jag inne i en butik för att handla en sak men hittade den inte så jag blev tvungen att fråga en expedit. Hon stod redan och hjälpte en massa andra men tillslut blev det min tur. Jag såg i hennes ögon hur stressad hon var och att hon andades med korta snabba andetag. När jag gick mot kassan kom hon springande när hon sprang förbi mig sa jag andas du hinner du måste vara rädd om dig. Då stannade hon och sa ta TACK och log sen sa hon jag vet, Just det vi vet men ändå pressar vi oss själva det behövs mellan varven men då behöver vi också ge oss tid för lika mycket återhämtning! Det ger vi oss inte, om vi i normala fall kan lyfta 50 kg och nu lägger på 70 kg på stången så tar orken slut fortare därför är den bästa julklappen till oss själv mer egen tid för att klara av dessa perioderna.



Du är anledningen till någons leende

Gattzén

Under ens livstid så är en uppgift att få sin omgivning att le och må bra en av det viktigaste. Lyckas man bra med detta så kommer resultatet ganska omgående tillbaka. Det man ger kommer alltid tillbaka och ett leende ger snabbt resultat. Andra saker tar längre tid men kommer förr eller senare. Skillnaden är när man ger utan att tappa energier då gör man rätt och det är då självvalt. När man ger och inte gör det i ren reflex så kostar det mer än det smakar. Då kostar det mer och det tar längre tid att fylla på med nya energier. För när man ger i ren reflex så fyller man på och mår bättre än när man ger och det känns fram tvingat eller att någon kräver så tappar man i stället.



Ibland går livet som på räls

Urban Gattzén

Då tänker man inte så mycket utan i bästa fall så njuter man och bara är. När det inte går som på räls försöker man oftast för mycket och blir lite sotis på dem det flyter på för. Tror det är klokare att affirmera och samtidigt glädjas med dom som har flytet för en dag är det tillbaka hos mig för så är det går i vågor. Just nu väntar jag på mitt.



Har du en karriärplan eller en livsplan

10636018_10153677465114355_3019994859514702791_n

Vad är det för skillnad kanske du frågar dig. Ja det är upp till var och en, att ge sig tid och bara funder över detta tror jag är klokt. Jag hör ibland från personer när detta kommer på tal att dom har en livsplan men den startar när dom fyllt 65 år. Visst är livet indelat i olika faser men vi behöver ge oss utrymme att leva det livet som ger oss glädje och energier. Gör man det så får själen mer utrymme och man behöver inte ständigt befinna sig uppe i huvudet med sina beslut.

 



Mjuka klappar fick en ny innebörd

Urban Gattzén

6 veckor julledigt gav jag mig själv som även omfattade en tripp på tre veckor till Filippinerna. Tanken var att hitta ny överrasknings moment i min vardag och det blev tvärtom. Nu känner jag en längtan till den vanliga vardagen trodde inte en sekund på att så skulle bli fallet. Det kan jämföras med att sitta och längta efter mjuka paket på julafton. En sak har iallafall denna långa ledighet gett mig. Responsen från flera av er som läst mina inlägg,  nya vänner och kontakter som lett till bokade luncher och inbokade möten i nya miljöer. Jag har också hitta nya utmaningar som jag ser framemot att få genomföra så nu har jag en del att stå i framöver. Livet är något man ska skapa och leva fullt ut ingen annan gör det åt dig !



Karin Boye hade rätt i dikten “Nya vägar”

12552843_10153504915238757_3640156546398947799_n

I tre veckor har jag legat på en ö och filosoferat, då kameran gick sönder första dagen har fotandet fått läggas åt sidan. Inte ledsen över det då har jag en bra anledning att återvända ! Nu på väg mot en ny vardag förra gången jag vände blad i min karriär var exakt för 12 år sedan. Då på en segelbåt mellan Västindien och Portugal. Två gånger i mitt yrkesliv har jag gett mig själv tre veckor till att leta nya vägar i mitt yrkesliv. Något jag rekommenderar till er som bara tänkt tanken men inte kommer till skott.

Nya vägar

Här går nya vägar.
Låt oss vandra fromma.
Kom, låt oss söka
någon ny och vacker blomma.

Kasta det vi äger!
Allting nått och färdigt
livlöst oss tynger,
dröm och sång och dåd ej värdigt.

Liv är det som väntar,
det man ej kan veta...
Kom, låt oss glömma!
Låt oss nytt och fagert leta!

/Karin Boye


En egen ö

Gattzén

Dagen börjar med en dörr knackning från mina ny vunna vänner backpacker ungdomarna. Dom har pratat med Klas en 70-årig gubbe som berättat att man kan hyra en uppblåst ö och där finns en plats kvar. Behöver inte tänka länge det är lite som om någon frågar ska du med till månen. Jag väljer att inte visa bilder från vår fantastiska eftermiddag för detta måste upplevas. Min fru gjorde ett in spel i mitt inre när jag skulle ta mig upp på ön efter ett dopp utanför ön. “sälen” min gud va det va svårt att komma upp igen backpacker ungdomarna knöt sig av skratt och jag hoppas vid min gud att dom inte fotade. Nu drar dom vidare till andra äventyr jag kommer att sakna dom det är så hälsosamt att umgås med ungdomar.  Men jag har fixat så att vi kommer att ses igen! Golf, sommar fest och några vill ha min foto för att göra tavlor och jag tror vi kommer att mötas igen på Filippinerna en dag !

 



Dom log och hälsade mig välkommen

Urban gattzén

Klockan 04.00 gal den första tuppen 10sekunder senar gal grann tuppen jag vaknar med ett ryck. Nya ljud får mig att undra var är jag, vad händer ? Just de tänker jag med ett leende äntligen är jag här hos min barndomsvän på Bantayan Island! Mitt hjärta mjuknar och jag tänker låt dom gala vem bryr sig? 05.30 funderar jag på hur stora böterna kan var på att släcka lampan för två tuppar. Istället för att lägga energi på något jag inte kan styra över bestämmer jag mig för at gå upp och fota soluppgången. Nere på stranden är det redan folk, jag förstår att dom är fiskare. Nyfiken som jag är går jag fram och börjar nyfiket fråga om livet som fiskare här nere på Filipinerna. Får veta att det är en livsuppgift som går i generationer och att man är det alla dagar i veckan. Killen jag pratade med gillade det han gjorde och tänkte fortsätta med sin uppgift. Min första tanke var på skillnaderna på våra vardagar och om inte han var den lyckligt lottade ?

Min promenad fortsatte längs stranden och min jakt på föremål att fota. Jag tog av mig på fötterna för att gå en bit ut i havet. När jag återvänder till mina tofflor så sitter där en hund som sedan gör mig följe under morgonen. När det är dags att återvända till min bungalow så sätter jag mig ner på huk och pratar med hunden. Jag säger tack för sällskapet och att nu ska jag återvända till mitt rum. Då sätter sig hunden ner och tittar på mig och jag går iväg. När jag vänder mig om efter en stund så sitter den kvar och tittar på mig. Hoppas vi ses imorgon för då vill jag åter igen se soluppgången.



Sida 1 av 11123...Sista »