Dom måste vara släkt

Familjen stod på rad alla i familjen Svamp, dom hade hittat fäste i en springa på dörren till jordkällaren. På ett nästan poetiskt vis blev jag påverkad när jag såg dom, funderar än idag på vad det var som fick mig att lägga märke till dem. Bilden har några år på nacken men den gör fortfarande intryck på mig när jag ser den. Nu till min fundering finns det familjeband bland växter för hur mycket jag än ser på bilden känner jag deras band dom hör ihop har mer funderingar kring detta men det tar DU och jag när vi ses.



Begrunda en stund …

Urban Gattzén

Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag ramlar i.
Jag är förlorad. Jag är hopplös.
Det är inte mitt fel.
Det tar en evighet att finna vägen ut.

Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag låtsas att jag inte ser det.
Jag faller ner igen.
Jag kan inte tro att jag är på samma plats!
Men det är inte mitt fel.
Det tar fortfarande lång tid att komma ut.

Jag går gatan ner.
Det finns ett djup hål
i trottoaren.
Jag ser att det är där.
Jag ramlar fortfarande i det, det är en vana.
Mina ögon är öppna.
Jag vet var jag är.
Det är mitt fel.
Jag kommer ut omedelbart.

Jag går samma gata ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag går vid sidan av hålet.
Jag tar en annan gata

/okänd



När alla pusselbitarna är himmelsblå

Urban Gattzén

Om livet är att lägga ett pussel och alla bitarna har samma färger så är det svårt att veta var man ska börja. När målen inte är självklara infinner sig ett tillstånd av total “bara vara” . Vem kan just då inte känna stress och börja titta på omgivningen som har massor av mål att jobba emot. Det är just då man ger sig tid att fundera på hur vill jag att mitt pussel ska se ut och sakta, sakta växer bilden fram. Kanske inte på ett ögonblick men när man släpper och låter tanken få utrymme så kan själen börja andas.



Ibland tar bara orken slut

Urban Gattzén

Det drabbar oss alla på olika sett vi har kört på för hårt och för länge. Tiden för återhämtning har lagts åt sidan och vi prioriterar ner oss själva. Varför? Nu närmar vi oss en högtid då vi fyller på med saker som ska göras utan att dra ner på allt vi redan gör. Varför? Igår var jag inne i en butik för att handla en sak men hittade den inte så jag blev tvungen att fråga en expedit. Hon stod redan och hjälpte en massa andra men tillslut blev det min tur. Jag såg i hennes ögon hur stressad hon var och att hon andades med korta snabba andetag. När jag gick mot kassan kom hon springande när hon sprang förbi mig sa jag andas du hinner du måste vara rädd om dig. Då stannade hon och sa ta TACK och log sen sa hon jag vet, Just det vi vet men ändå pressar vi oss själva det behövs mellan varven men då behöver vi också ge oss tid för lika mycket återhämtning! Det ger vi oss inte, om vi i normala fall kan lyfta 50 kg och nu lägger på 70 kg på stången så tar orken slut fortare därför är den bästa julklappen till oss själv mer egen tid för att klara av dessa perioderna.



Du är anledningen till någons leende

Gattzén

Under ens livstid så är en uppgift att få sin omgivning att le och må bra en av det viktigaste. Lyckas man bra med detta så kommer resultatet ganska omgående tillbaka. Det man ger kommer alltid tillbaka och ett leende ger snabbt resultat. Andra saker tar längre tid men kommer förr eller senare. Skillnaden är när man ger utan att tappa energier då gör man rätt och det är då självvalt. När man ger och inte gör det i ren reflex så kostar det mer än det smakar. Då kostar det mer och det tar längre tid att fylla på med nya energier. För när man ger i ren reflex så fyller man på och mår bättre än när man ger och det känns fram tvingat eller att någon kräver så tappar man i stället.



Ibland går livet som på räls

Urban Gattzén

Då tänker man inte så mycket utan i bästa fall så njuter man och bara är. När det inte går som på räls försöker man oftast för mycket och blir lite sotis på dem det flyter på för. Tror det är klokare att affirmera och samtidigt glädjas med dom som har flytet för en dag är det tillbaka hos mig för så är det går i vågor. Just nu väntar jag på mitt.



Har du en karriärplan eller en livsplan

10636018_10153677465114355_3019994859514702791_n

Vad är det för skillnad kanske du frågar dig. Ja det är upp till var och en, att ge sig tid och bara funder över detta tror jag är klokt. Jag hör ibland från personer när detta kommer på tal att dom har en livsplan men den startar när dom fyllt 65 år. Visst är livet indelat i olika faser men vi behöver ge oss utrymme att leva det livet som ger oss glädje och energier. Gör man det så får själen mer utrymme och man behöver inte ständigt befinna sig uppe i huvudet med sina beslut.

 



Mjuka klappar fick en ny innebörd

Urban Gattzén

6 veckor julledigt gav jag mig själv som även omfattade en tripp på tre veckor till Filippinerna. Tanken var att hitta ny överrasknings moment i min vardag och det blev tvärtom. Nu känner jag en längtan till den vanliga vardagen trodde inte en sekund på att så skulle bli fallet. Det kan jämföras med att sitta och längta efter mjuka paket på julafton. En sak har iallafall denna långa ledighet gett mig. Responsen från flera av er som läst mina inlägg,  nya vänner och kontakter som lett till bokade luncher och inbokade möten i nya miljöer. Jag har också hitta nya utmaningar som jag ser framemot att få genomföra så nu har jag en del att stå i framöver. Livet är något man ska skapa och leva fullt ut ingen annan gör det åt dig !



Karin Boye hade rätt i dikten “Nya vägar”

12552843_10153504915238757_3640156546398947799_n

I tre veckor har jag legat på en ö och filosoferat, då kameran gick sönder första dagen har fotandet fått läggas åt sidan. Inte ledsen över det då har jag en bra anledning att återvända ! Nu på väg mot en ny vardag förra gången jag vände blad i min karriär var exakt för 12 år sedan. Då på en segelbåt mellan Västindien och Portugal. Två gånger i mitt yrkesliv har jag gett mig själv tre veckor till att leta nya vägar i mitt yrkesliv. Något jag rekommenderar till er som bara tänkt tanken men inte kommer till skott.

Nya vägar

Här går nya vägar.
Låt oss vandra fromma.
Kom, låt oss söka
någon ny och vacker blomma.

Kasta det vi äger!
Allting nått och färdigt
livlöst oss tynger,
dröm och sång och dåd ej värdigt.

Liv är det som väntar,
det man ej kan veta...
Kom, låt oss glömma!
Låt oss nytt och fagert leta!

/Karin Boye


Sida 1 av 11123...Sista »