Att ge av sin tid och lyssna kan vi alla bidra med

Gattzén

För 10 år sedan åkte jag med som klassförälder på en skolresa ner till Barcelona. Under resan så hamnade man på olika platser i bussen och fick lite tid att samtala med ungdomarna som skulle ta steget att lämna grundskolan och ge sig ut i vuxen världen. Ett av samtalen har etsat sig fast det var med en elev som kommit som flyktig och vi talade om drömmar och mål i framtiden. Vi passerade basketarenan som man använde vid Olympiskaspelen 1992. När vi passerade så sa han att 2016 skall jag vara med i OS och spela basket. Vi har fortsatt att träffas under åren och samtalat både irl. och på sociala medier. I lördags skrev han att det var länge sedan vi sågs så nu på onsdag skall vi ses över en lunch då skall jag påminna honom om det han sa i Barcelona. I vintras sprang jag på en annan elev som sa du harr alltid varit en idol för mig under min uppväxt, tack sa jag och rodnade nyfiken som man är så frågade jag vad får dig att tycka det frågade jag. Jo du har alltid lyssnat och tagit dig tid man har vetat att du funnits om man skulle behöva prata med någon som lyssnar. Stort att ta in att man varit ett sådant stort stöd utan att man vetat om det. När man nu kommit upp i åldern så är dessa kvitton enormt värmande och stunder man gärna tar in och tar fram i ögonblick när man själv behöver lite kärlek.



Går det att sägas finare?

13241400_241669469535006_6269453632371314954_n

Denna fina björn som förövrigt varit min kollega under mina år på Disneykoncernen har dom mest slående fina citat. Idag nära jag hittade denna som jag förövrigt aldrig tidigare sett så dök mina när upp i mitt inre. Tänk att bilden som jag ser sitter så förankrat i min själ tillsammans med dom jag älskar. Vem ser du när du läser texten? Om man varje dag när man vaknar ägnar en stund att ta fram bilder i sitt inre på alla man älskar så är jag övertygad om att dagen blir helt fantastisk eller vad tror du ?



Vem vill du ska ringa dig om du fick önska och drömma en stund

13139030_10153753447758757_1484583920005930042_n

Nu vänder vi på frågeställningen vem borde DU ringa som betytt mycket för dig under din uppväxt. När man ställer sig denna fråga så dyker det upp många äldre personer och många av dem sitter ensamma och skulle leva länge på ett samtal. När jag föreläser på gymnasium och högskolor brukar jag ta med mig vykort och ställa denna fråga. Där efter så får den som vill komma fram och hämta ett vykort för att ofta skicka till någon som stått dom nära under deras uppväxt. Ofta skickar eleverna till mormor, farfar eller någon annan släkting som sitter ensam i ett hem någonstans som dom inte haft kontakt med på många år. Tänker nu att er gamla mormor får detta kort från er hur blir hennes reaktion? Just det hon läser det om och om igen, visar det för alla som kommer och ställer det där hon ser det hela tiden! Kärleken du visar går inte att beskriva för denna kanske ganska ensamma själ så mitt tips är skicka lite vykort nu när våren står för dörren och sprid värme och kärlek.



Stanna upp ett ögonblick

Urban Gattzén

Jag bad min son skriva en text åt mig för att förklara vad mina bilder betyder och varför jag fotar. När jag fick texten blev jag mållös. Aldrig tidigare har jag fångats av en text på detta vist. Han hittade nyckeln in till mitt innersta rum. Här kommer texten:

Mångt och mycket idag handlar om hur fort allt ska gå. Man ska skriva över 40 ord i minuten utan att stava fel. Man ska ligga i 82 km/h på en 60-väg. Den nya Beckfilmen ska helst upp på dreamfilmz innan den går att hyra. Man ska få likea att någon man inte känner har kommenterat något man inte bryr sig om ett klipp om man inte sett, trots att det varit viralt i hela 10 minuter. Vi är helt besatta av just det ögonblicket. Det perfekta ögonblicket. Det där ögonblicket som aldrig någonsin kommer tillbaks. När planeterna står i kors, Leif GW för en gångs skull pratar en fullständig mening utan att mumla och Rolling Stones på riktigt spelar sin sista turné. Det är som att vi är betingade att tro att det är just dem minutrarna, dem som kommer stå oss absolut dyrast, skulle inträffa när vi letar efter en parkeringsplats på ICA. De där 2 minuterna som aldrig kommer tillbaks. Och under tiden vi sliter för att fånga varje ögonblick, kämpar för att få ett så individualistiskt liv som möjligt, bortom alla måsten om jakten på det perfekta ögonblicket, flyr stressens soldater ur skyttegravarna opp för att bekämpa kriget mot magsåret som bara växer sig större för var dag som går. Men sen kom kameran. Helt plötsligt kunde vi fånga de där exakta ögonblicken. Nu behövde vi aldrig oroa oss igen. Skynda ut i skogen, fota första bästa talgkotte, stressa hem, hämta barnen, upp på facebook, märk texten med ”vardagslugnet”. Stresslaga brässerad oxkind med jordärtskockspurée på salviasky men glöm för f*n inte att ta kort på det. Mina bilder handlar inte om de där exakta, snabba, flyende, magiska ögonblicken. För det är inte det livet handlar om. Det behöver inte vara perfekta bilder, där reflektionen från en nyutslagen viols daggdroppe skapar en hel galax av astrala färger inuti dess knappnålsyta, strax innan den sakta faller ner för att glömmas bort. Glömmas bort och aldrig komma igen. Mina kort är statiska ögonblick som ser ut att ha varit där för alltid. Mina kort handlar inte om att fånga det exakta ögonblicket där solens strålar  skapar skuggspel som hade fått självaste Rembrandt att rodna. Mina kort handlar om att vara där man är, och tillåta sig vara där man är. Utan reflektion, utan baktanke, utan annan mening än att bara vara. En stilla ro i sitt andeväsen där man blir ett med den rostiga bulten, den saltvättade och solblekta, alldeles imperfekta plankorna. Ögonblick som alltid har varat.”

Text av Viktor Gattzén



467 000 timmar eller 19 400 dagar

Urban Gattzén

Ja när man tittar på hur länge man levt så blir siffrorna stora och man hajar till. All tid som är förbrukad har ju format oss till den vi är idag samtidigt så finns alla vackra minnen där också. Om man varje dag när man vaknar letar reda på en sådant minne så får man en bra star på dagen. När jag letade minnen idag så dyker ett minne upp från ett circus besök upp från tidigt 70-tal då jag red på en åsna. Vad hittar du för vackert minne min vän ?



Hem till byn blev min väg in i vuxenlivet

Gattzén

Året är 1979 och jag sitter på Tullbroskolan med ett papper från SYO:n för att göra mitt gymnasieval. Jag har ingen aning om vad jag vill bli så jag kastar bort det och tänker det löser sig. Vår syokonsulent Leif säger att det kommer att bli svårt där ute om du inte går i gymnasiet så han ger mig ett nytt papper för att göra mitt val. Det hjälper mig föga så jag kastar det också det ända jag vet bestämt är att jag vill ut och se världen. Så en dag sitter jag framför TV;n och ser denna man kliva ur en Taxi med en bananklase över axeln. Han går upp längs en grusväg till sitt föräldrar hem, efter flera år till sjöss återvänder han med en klase bananer. Så inleder jag min föreläsningar på skolor runt om i Sverige och att visa för ungdomar hur det kan vara efter skolan är oerhört uppskattad. Dom vill lyssna på fler historier från olika livsresor det dämpar all stress dom lever med idag och istället blir mer nyfikna på livet efter skolan. Nu har jag fått så mycket positiv feedback genom åren från elever och lärare att jag vet att detta är uppskattat. Dom senaste åren har jag inför föreläsningarna planerat med lärarlagen som vävt in detta i skolarbetet med väldigt lyckat resultat.



Ibland går orden rakt in i hjärtat

001-20110322-134615

Tre föreläsningar för 7:or på Söderskola tar på en gammal man. Men avslutningen med kommentaren från en elev gick rakt in i hjärtat. – Dig skulle jag vilja ha som morfar. Jag har föreläst i många år på skolor genom åren. Min samling av spontana kommentarer gör att jag fortsätter dom kan jag alltid plocka fram när det är lite motigt.



Jag och min själ

Urban Gattzén

Viktigt möte med mig själv imorse. Själen fick bestämma dagens agenda. Lång promenad, blogga, brasa i kaminen, jobba med mina foton & ideellt arbete i em. Gillar min själ när den vaknat på denna sidan



Mjuka klappar fick en ny innebörd

Urban Gattzén

6 veckor julledigt gav jag mig själv som även omfattade en tripp på tre veckor till Filippinerna. Tanken var att hitta ny överrasknings moment i min vardag och det blev tvärtom. Nu känner jag en längtan till den vanliga vardagen trodde inte en sekund på att så skulle bli fallet. Det kan jämföras med att sitta och längta efter mjuka paket på julafton. En sak har iallafall denna långa ledighet gett mig. Responsen från flera av er som läst mina inlägg,  nya vänner och kontakter som lett till bokade luncher och inbokade möten i nya miljöer. Jag har också hitta nya utmaningar som jag ser framemot att få genomföra så nu har jag en del att stå i framöver. Livet är något man ska skapa och leva fullt ut ingen annan gör det åt dig !



Affirmation fungerar

Urban Gattzén

Tre veckor på en ö och en stark längtan om att pröva mina vingar i nya miljöer. Så kommer telefonsamtalet från dramalogen ett första möte på fredag. Affirmation fungerar verkligen nu börjar ett nytt kapitel med nya möten och ny kunskap spännande verkligen !



Sida 2 av 11123...Sista »