En egen ö

Gattzén

Dagen börjar med en dörr knackning från mina ny vunna vänner backpacker ungdomarna. Dom har pratat med Klas en 70-årig gubbe som berättat att man kan hyra en uppblåst ö och där finns en plats kvar. Behöver inte tänka länge det är lite som om någon frågar ska du med till månen. Jag väljer att inte visa bilder från vår fantastiska eftermiddag för detta måste upplevas. Min fru gjorde ett in spel i mitt inre när jag skulle ta mig upp på ön efter ett dopp utanför ön. “sälen” min gud va det va svårt att komma upp igen backpacker ungdomarna knöt sig av skratt och jag hoppas vid min gud att dom inte fotade. Nu drar dom vidare till andra äventyr jag kommer att sakna dom det är så hälsosamt att umgås med ungdomar.  Men jag har fixat så att vi kommer att ses igen! Golf, sommar fest och några vill ha min foto för att göra tavlor och jag tror vi kommer att mötas igen på Filippinerna en dag !

 



Han ler varje morgon och gör min dag

DSC00039

Han sitter där varje morgon och rensar ogräs eller sopar stenplattorna rena. I början nickade jag till honom sedan sa jag go morron nu stannar jag och pratar. vi förstår inte varann men han ler och nickar. Så fort vi ses fylls jag av energi våra världar är så olika men han ger hela tiden av sig själv utan att han vet om att han gör det. Hela denna resan har gett mig mer än jag kunde ana på grund av denna man. Vilken gåva han har den vill jag få tag i och kunna förmedla till alla som jag möter.



Dom log och hälsade mig välkommen

Urban gattzén

Klockan 04.00 gal den första tuppen 10sekunder senar gal grann tuppen jag vaknar med ett ryck. Nya ljud får mig att undra var är jag, vad händer ? Just de tänker jag med ett leende äntligen är jag här hos min barndomsvän på Bantayan Island! Mitt hjärta mjuknar och jag tänker låt dom gala vem bryr sig? 05.30 funderar jag på hur stora böterna kan var på att släcka lampan för två tuppar. Istället för att lägga energi på något jag inte kan styra över bestämmer jag mig för at gå upp och fota soluppgången. Nere på stranden är det redan folk, jag förstår att dom är fiskare. Nyfiken som jag är går jag fram och börjar nyfiket fråga om livet som fiskare här nere på Filipinerna. Får veta att det är en livsuppgift som går i generationer och att man är det alla dagar i veckan. Killen jag pratade med gillade det han gjorde och tänkte fortsätta med sin uppgift. Min första tanke var på skillnaderna på våra vardagar och om inte han var den lyckligt lottade ?

Min promenad fortsatte längs stranden och min jakt på föremål att fota. Jag tog av mig på fötterna för att gå en bit ut i havet. När jag återvänder till mina tofflor så sitter där en hund som sedan gör mig följe under morgonen. När det är dags att återvända till min bungalow så sätter jag mig ner på huk och pratar med hunden. Jag säger tack för sällskapet och att nu ska jag återvända till mitt rum. Då sätter sig hunden ner och tittar på mig och jag går iväg. När jag vänder mig om efter en stund så sitter den kvar och tittar på mig. Hoppas vi ses imorgon för då vill jag åter igen se soluppgången.



Din fart spelar ingen roll, framåt är alltid framåt

DSC05146

Ett stillastående är tillbakagång, oavsett din hastighet så är drömmar, mål och visioner hälsosamt. Det ger hopp, energi och längtan man har alltid dessa att plocka fram när det är uppförs backar eller gropar i ens väg. När jag lyssnar på framförallt ungdomar framtids tro fylls även jag av energi. Vi har en plikt att stötta och hjälpa alla som inte har detta med sig på sin resa. Ofta räcker det att ta sig tid och lyssna sitta en stund och reflektera och drömma tillsammans.



Spa behandling för själen

Urban Gattzén

“Hej Urban!

Tack för en givande stund igår. Din klokhet och energi ger avtryck på alla i din omgivning på både kort och lång sikt.”

Dessa ord var det som mötte mig nu på morgonen när jag öppnade min mail! Som en SPA behandling för själen en känsla som går att återanvända så länge man lever.

 

 



Energikällan är själens arbetsplats

Urban Gattzén

En av mina energikällor är ungdomar och idag möter jag tillsammans med en vän 25 stycken som i sommar skall få pröva på att driva ett eget företag. Glöden, entusiasmen & förväntningarna fyller lokalen. Att få vistas tillsammans med dessa ungdomar är obeskrivbart. Hur dom hela tiden kliver över trösklar och utveckar sin självkänsla och sitt självförtroende måste upplevas. Kunskap är aldrig en börda utan en nyckel till att öppna nya väger för framtiden.



Klosterliv dag 3

Urban Gattzén

Medvetet eller omedvetet klockan ringde inte 06,30 vaknade 08,00 känner mig lika utvilad som dag 10 på en fjortondagars semester. Bestämmer mig för att hoppa frukosten greppar min bok ”Tao enligt Puh” fåglarna blir mitt sällskap genom fönstret strömmar deras kvitter in. När jag tittar på bokens framsida tänker jag på frågan man ibland får vilka 4 skulle du bjuda till en måltid, tror man ställer den i något program på SVT ja ni fattar. Nalle Puh är och har alltid varit mitt första val och efterrätten hade varit honung i alla dess former.

Vid 10 tiden lägger jag undan boken för att ta kameran för att ta en promenad. På väg genom matsalen greppar jag en frukt och kommer på mig själv att jag bara druckit en kopp kaffe under min vistelse. Inser att många koppar under en dag är ganska onödiga något man kan minska på.

När jag kommer fram till dammarna är vädret som en svensk sommardag slår mig ner vid kanten och lägger mig ner i solen. Den stora frågan jag tog med mig till klostret gör sig påmind jag blundar och låter själen berätta för mig vad den tycker. När jag är klar slår det mig att Puh och själen måste vara släkt all klokhet och visdom jag fått till mig idag har gett varje cell i kroppen energi.

När jag sätter mig upp ser jag fiskeombudsmannen på andra sidan jag vinkar till honom han vinkar tillbaka. Det måste finnas en annan väg hem tänker jag än det jag brukar ta. Jag ler åt mig själv för så funkar jag nyfiken på att upptäcka nytt är ett signum rutiner har aldrig varit min grej. Sagt och gjort genom buskar och snår går jag plötsligt står jag på en vildvuxen plats och inser att det är dags att vända jag kommer inte vidare. Innan jag börjar gå tänker jag på hur denna plats ser ut när allt är utslaget här måste vara helt fantastiskt. Letar motiv att fota men hittar inget utan tar in plats och spara en bild i mitt inre som jag ser just nu när jag skriver om platsen.

Tillbaka på klostret så är det dags för lunch står och väntar på att syster Sofie ska rulla in vagnen med min måltid. Det står 7 stycken glasburkar på bänken som innehåller tesorter som nunnorna gjort av örter, blommor och kryddor från deras kryddträdgård. På en lapp står också vad dom olika sorterna är bra för, jag läser den och upptäcker att alla utom en är beskrivna. Den som inte finns med är torka ringblomma jag blir nyfiken på egenskaperna som den kan ha bestämmer mig för att fråga syster Sofie som just då rullar in matvagnen.

Ni har ett spännande te sortiment jag blev nyfiken på ringblommans egenskaper men dom står inte med här på lappen kan du berätta om dom frågar jag. Hon svarade att den systern som skötte det inte längre var kvar på klostret och att hon själv inte kunde något alls om det så det får du Googla sa hon. Jag skrattade till när hon sa Googla det kom lite överraskande och oväntat.

Efter lunchen går jag till biblioteket hittar en bok om katolicismen 25 vanliga frågor och svar för den oinvigda slår mig ner i en bekväm fåtölj och börjar läsa. Efter ett tag hör jag någon komma in men ser inte vem hör att dörren stängs till ett annat rum. Det har jag glömt att berätta man tar av sig skorna så mina stod innanför dörren så den som kom in förstod att jag var där. Efter ett tag hör jag personen börjar parata franska och tänker att den läser högt ur någon fransskrift. Inte riktigt rätt kanske tänker jag när jag hör skratt då förstår jag att det är telefon hon pratar i och alldeles säkert med deras systerkloster nere i Frankrike.

Innan högmässan går jag till meditationslunden följer den mossklädda stigen och stannar halvvägs säter mig på en bänk där en staty av Jungfru Maria är infälld i en ur huggen stock väldigt vackert nedanför är en liten rabatt med snödroppar. Där känner jag tydligt hur min egendialog med mig själv har blivit en del av min vardag det är själen som får mer utrymme och jag tycker väldigt mycket om detta. Det var detta jag kom för att upptäcka känner jag starkt hur något varmt längst in i mig släpps fri och känsla inom mig säger äntligen.

 



En lycklig kvinna på andra sidan jorden

Urban Gattzén

En favorit blomma, hade en utställning på Filipinerna då kom en gammal änka och blev helt besatt av min bild. Denna blomma hade hon aldrig sett då dom inte växer där. Så killen som hade stället där min utställning hölls plockade ner den från väggen och gav den till henne. Sen skrev han till mig att hon blev väldigt glad och att den nu pryder ett hem på andra sidan jorden. Tänk vad härligt att sprida glädje på det viset !



En elev värmde mitt hjärta

Urban Gattzén

Förra året var jag på en skola och föreläste för mellanstadieelever ett möte som skulle sätta ett livslångt spår. Deras energier fyllde klassrummen och jag lyckades fånga deras uppmärksamhet vilket är en stor utmaning. Efter varje pass stannade alltid några kvar som ville byta några ord eller bara ta i hand för att tacka,

När jag avslutade den sista dragningen ropade en kille sluta inte jag vill höra mer. Bra betyg tänkte jag och log. På vägen ut stannar samma grabb till framför mig och säger: -Jag skulle vilja ha dig som lärare. Tack sa jag och kanske kommer jag tillbaka en annan gång om jag får. Nu när jag tänker efter så kommer jag att bära med mig hans ord resten av mitt liv för han träffade mig rakt in i själen.

Samtidigt får jag en insikt att han vet inte om hur djupt berörd jag blev och jag undra om jag själv någon gång har berört någon på samma sett med min ord någon gång. Tänk att det är ju inte så svårt att ibland bara berätta vad man känner direkt till någon istället för att bara behålla det får sig själv. Som sagt det kan ju ge ett livslångt ljust minne.



Tage 15 månader satte en ny agenda

Urban Gattzén

Dagis är stängt är det OK om Tage är med på vårt möte sa en entreprenör till mig igår, självklart sa jag inga problem. När jag efter mötet skulle sammanfatta vårt samtal slog det mig att inget kring det vi bestämt oss tala om blev av. Istället tog samtalet en helt annan riktning tack vare lilla Tage ! Det här kan man reflektera mycket kring och jag hoppas Tage är med på vårt nästa möte också.



Sida 3 av 11« Första...234...Sista »