En man på 2 meter sa till mig du kan inte måla

Urban Gattzén

Min fantastisk trevliga och mysiga teckningslärare i högstadiet Gunnar på 2 meter alltid bärandes plommonstop sa det med glimten i ögat. En gång skulle vi måla ett djur han visade grunderna på griffeltavlan och när han var klar sa han, – Och urban du kan rita tapetmönster ! Nej jag är ingen konstnär men jag tar ändå fram penslar och färgsätter mina foton och varje gång tänker jag på min gamla lärare Gunnar som säkert ler i sin himmel. Jag gör det inte för att jag är bra utanför att jag tycker om det !



När alla pusselbitarna är himmelsblå

Urban Gattzén

Om livet är att lägga ett pussel och alla bitarna har samma färger så är det svårt att veta var man ska börja. När målen inte är självklara infinner sig ett tillstånd av total “bara vara” . Vem kan just då inte känna stress och börja titta på omgivningen som har massor av mål att jobba emot. Det är just då man ger sig tid att fundera på hur vill jag att mitt pussel ska se ut och sakta, sakta växer bilden fram. Kanske inte på ett ögonblick men när man släpper och låter tanken få utrymme så kan själen börja andas.



Beröm gör mig generad, stolt & lycklig

Så kom feedbacken från skolan jag föreläste på 96% “Mycket Bra” från den tuffaste målgruppen alla kategorier gymnasieungdomar ! Detta vill jag dela med hela världen i det ögonblicket jag får det på mail och gör jag inte det direkt så smyger sig Jante fram så det gäller att vara snabb :) Min inspiration går i taket och alla hinder förvinner för ögonblicket så nu ger jag mig i kast med något som legat på hyllan i ett år. Plötsligt är allt möjligt och man kan göra vad som helst nu kommer några ord från studenterna:

Väldigt intressant!
Bästa idag!
Rolig och intressant föreläsning och historia.
10/10 Skitbra!
Underhållande och väldigt intressant.
Jag tycker föreläsningen var jättebra, väldigt intressant och lärorik. Den var rolig och underhållande, den var lärorik och han behåller allas uppmärksamhet. Man vill inte sluta lyssna. Man lärde sig att inget är skrivet i sten. Bästa föreläsningen idag.
Det var en mycket intressant och rolig föreläsning som lärt mig mycket. Han lyckades behålla ens uppmärksamhet under hela föreläsningen genom att berätta roliga erfarenheter han vart med om och kommit med bra information och inspiration.
Riktigt roligt och intressant.
Riktigt intressant, bra framfört. Personligt och roligt att lyssna på.
Mycket bra, du visade att man kan komma långt utan en så hög utbildning med en bra attityd.
Otroligt bra historia och grymt spännande.
Behövdes lite mer tid. Men mycket bra.
Helt klart bästa presentationen jag hört. Sjukt skön och intressant historia.


Vi hjälper ensamkommande sa han

I förmidags åkte jag in till stan för att hjälpa mina gamla föräldrar, parkerade samtidigt som en bil ställde sig på parkeringen bredvid. När jag kliver ur så kliver killen i bilen jämte ut ur sin bil. Han har ställt sig på en uthyrd parkering så när våra ögon möts så ser han på mig att jag reagerat på parkeringen. Då säger han jag vet och ler ska bara lämna ett kuvert tillbaka om 1 minut. Jag ler tillbaka och vet att jag gjort så själv många gånger så vem är jag att spela polis. Fick dåligt samvete över min blick så jag frågar vad som finns inne i lokalen han skulle besöka. Vi jobbar med att anpassa ensamkommande så att dom ska kunna leva och bidrag till deras nya land säger han. Sen pratar han länge och väl om alla som funnit sig till ro och fått jobb samt lärt sig språket. Det bästa är att dom blir så tacksamma att dom fortsätter att hjälpa till som tack för stödet dom fick när dom kom för att ge tillbaka. Jag blir varm i hjärtat och går fram och tar hans hand och tackar honom för det jobb han lägger ner och önskar dom lycka till. Innan han går säger han ska skärpa mig med bilen nästa gång och blinkar kilar sedan snabbt iväg.



En stund jag älskar

Urban Gattzén

Hustrun smyger upp vid 5,30 tiden varje vardags morgon jag vaknar till men bara till 10-15% lite som i dvala. Då får jag en längtan som jag fått under hela mitt liv just den stunden när man måste ge allt för att få det man längtar efter. Man måste anstränga sig fullt ut för att få det jag längtar mest efter just då i det ögonblicket. Känner ni igen stunden ? Vad är det då jag längtar efter ? Jo en sval kudde och vad är det som krävs för att få det?  En ansträngning likt ett maratonlopp all kraft mobiliseras och ett perfekt grepp om kudden för att vända den, 1 sekund där inget får gå fel. Känslan när man landar på den svala kudden är just då det mest underbara som finns man somnar in innan huvudet landat helt och den fantastiska känsla man får gör att drömmarna blir som en dröm i en saga.



Skapa stunder du tycker om

Urban Gattzén

En stund jag själv älskar och sätter högt värde på infaller varje år den vara i ett halvår och jag kan ta del av den varje dag. Det är när jag börjar mata fåglarna på senhösten! Dom ger mig mer än vad jag ger dom, varje morgon när jag vaknar så hör jag deras kvitter och när ljuset infinner sig går jag upp och tittar på deras aktiviteter. Jag står i fönstret och har alla mina tankar fria då fylls jag av en glädje som en meditation. Denna återkommande stund byter jag inte ut mot något annat möjligtvis en kram från mina nära och kära.

 



Gamla vägar öppnar inga nya dörrar

Urban Gattzén

En vecka nere på vingården i Tyskland var som att byta livet under en vecka, nya intryck, människor och platser ger nya insikter. Resan på 200 mil med en nära vän där samtalen om livet hela tiden fick nya dörrar att öppnas på glänt ger själen en stunds total frihet. Affirmationer om framtiden gav omedelbart resultat ju tydligare bilden är desto bättre chanser får man.

Livet på vingården kom man snabbt in i förvisso monotont men det reflekterade man inte speciellt över då naturen hela tiden var totalt närvarande. Det var människorna och deras berättelse som hela tiden fyllde på energiförråden samtalen runt kvällsmaten som på gick i 4 timmar varje kväll. Speciellt från två av männen som berätta om sin uppväxt i forna Östtyskland och familjens egna berättelse om alla åren på gården. Min vän som var med på resan har levt på gården tidigare under fyra år och som gjort resan möjlig gav mig många nya insikter. Någonstans i allt detta så känner jag att denna resa var meningen och att jag kommer att göra fler resor för att öppna nya dörrar.

Fotograferingen blev av denna gången kameran höll och inte som på resan till Filipinerna nu återstår bara arbetet med alla foton det ser jag verkligen framemot att få jobba med nu när hösten och vintern står för dörren. Min lista över platser och människor jag vill träffa och få uppleva fylls ständigt på. Kanske blir det en vecka i en Sameby någon gång i framtiden när jag delar med mig av min lista så öppnas nya dörrar och det är en del av hela upplevelsen.



Att ge av sin tid och lyssna kan vi alla bidra med

Gattzén

För 10 år sedan åkte jag med som klassförälder på en skolresa ner till Barcelona. Under resan så hamnade man på olika platser i bussen och fick lite tid att samtala med ungdomarna som skulle ta steget att lämna grundskolan och ge sig ut i vuxen världen. Ett av samtalen har etsat sig fast det var med en elev som kommit som flyktig och vi talade om drömmar och mål i framtiden. Vi passerade basketarenan som man använde vid Olympiskaspelen 1992. När vi passerade så sa han att 2016 skall jag vara med i OS och spela basket. Vi har fortsatt att träffas under åren och samtalat både irl. och på sociala medier. I lördags skrev han att det var länge sedan vi sågs så nu på onsdag skall vi ses över en lunch då skall jag påminna honom om det han sa i Barcelona. I vintras sprang jag på en annan elev som sa du harr alltid varit en idol för mig under min uppväxt, tack sa jag och rodnade nyfiken som man är så frågade jag vad får dig att tycka det frågade jag. Jo du har alltid lyssnat och tagit dig tid man har vetat att du funnits om man skulle behöva prata med någon som lyssnar. Stort att ta in att man varit ett sådant stort stöd utan att man vetat om det. När man nu kommit upp i åldern så är dessa kvitton enormt värmande och stunder man gärna tar in och tar fram i ögonblick när man själv behöver lite kärlek.



Stanna upp ett ögonblick

Urban Gattzén

Jag bad min son skriva en text åt mig för att förklara vad mina bilder betyder och varför jag fotar. När jag fick texten blev jag mållös. Aldrig tidigare har jag fångats av en text på detta vist. Han hittade nyckeln in till mitt innersta rum. Här kommer texten:

Mångt och mycket idag handlar om hur fort allt ska gå. Man ska skriva över 40 ord i minuten utan att stava fel. Man ska ligga i 82 km/h på en 60-väg. Den nya Beckfilmen ska helst upp på dreamfilmz innan den går att hyra. Man ska få likea att någon man inte känner har kommenterat något man inte bryr sig om ett klipp om man inte sett, trots att det varit viralt i hela 10 minuter. Vi är helt besatta av just det ögonblicket. Det perfekta ögonblicket. Det där ögonblicket som aldrig någonsin kommer tillbaks. När planeterna står i kors, Leif GW för en gångs skull pratar en fullständig mening utan att mumla och Rolling Stones på riktigt spelar sin sista turné. Det är som att vi är betingade att tro att det är just dem minutrarna, dem som kommer stå oss absolut dyrast, skulle inträffa när vi letar efter en parkeringsplats på ICA. De där 2 minuterna som aldrig kommer tillbaks. Och under tiden vi sliter för att fånga varje ögonblick, kämpar för att få ett så individualistiskt liv som möjligt, bortom alla måsten om jakten på det perfekta ögonblicket, flyr stressens soldater ur skyttegravarna opp för att bekämpa kriget mot magsåret som bara växer sig större för var dag som går. Men sen kom kameran. Helt plötsligt kunde vi fånga de där exakta ögonblicken. Nu behövde vi aldrig oroa oss igen. Skynda ut i skogen, fota första bästa talgkotte, stressa hem, hämta barnen, upp på facebook, märk texten med ”vardagslugnet”. Stresslaga brässerad oxkind med jordärtskockspurée på salviasky men glöm för f*n inte att ta kort på det. Mina bilder handlar inte om de där exakta, snabba, flyende, magiska ögonblicken. För det är inte det livet handlar om. Det behöver inte vara perfekta bilder, där reflektionen från en nyutslagen viols daggdroppe skapar en hel galax av astrala färger inuti dess knappnålsyta, strax innan den sakta faller ner för att glömmas bort. Glömmas bort och aldrig komma igen. Mina kort är statiska ögonblick som ser ut att ha varit där för alltid. Mina kort handlar inte om att fånga det exakta ögonblicket där solens strålar  skapar skuggspel som hade fått självaste Rembrandt att rodna. Mina kort handlar om att vara där man är, och tillåta sig vara där man är. Utan reflektion, utan baktanke, utan annan mening än att bara vara. En stilla ro i sitt andeväsen där man blir ett med den rostiga bulten, den saltvättade och solblekta, alldeles imperfekta plankorna. Ögonblick som alltid har varat.”

Text av Viktor Gattzén



Vågar man, tänk om, spännande men nervöst

1913520_10153631380788757_1436942933623266218_n

Flera gånger i livet behöver man öppna nya grindar som man inte riktigt vet vart dom leder. Vi kan alla erinra oss magkänslan vi får inför ett sådant beslut. En del älskar det andra fruktar det. Beslutet att bryta upp och lämna det man har och vet, för att hänga i luften med det nya innan det landar och också blir en del av vardagen. En sak som ofta sker efteråt är att man får en härlig känsla och stolthet över sig själv, jag gjorde det. Livet är fullt med val och gör man inte sina egna val så gör oftast någon annan valen åt dig.



Sida 1 av 3123