Jag samlar på beröm

Side Turkiet - Urban Gattzén

Och … kanske du tänker det är väl inget att skriva om, eller? Jo jag vill gärna berätta för mig tog det 42 år innan jag lärde mig att ta in det och spara dom värmande orden. Tidigare sa jag Tack men trodde inte på det folk sa ej heller sparade jag på berömmet jag fick. Mitt ute på Atlanten föll polletten ner från ingenstans kom det och jag förstod att beröm från min omgivning bygger självkänslan. Även när jag själv ger mig en klapp på axeln stärker det också självkänslan. Dock måste man ta in det spara och upprepa det speciellt när det är uppförs backar i livet. När jag ändrade detta beteende så behövde jag inte överdriva mitt självförtroende som dittills varit ett sett att kompensera bristen på självkänsla. Kanske några av mina vänner ler och tycker att ditt självförtroende är något som ni mellan varven stör er på sant så sant. Nu är det så att jag är glad att insikten kommit till mig och att jag behöver jobba på det hela tiden. Ett av dom största stegen jag tagit i denna resan är att börja blogga, trots mina brister i meningsuppbyggnad, stavning och särskrivning så vågade jag. Just det nu ger jag mig själv beröm det är hälsosamt pröva själva glöm inte spara det inrerummet det blir aldrig fullt ju mer du fyller på desto bättre kommer du att må.



Vi hjälper ensamkommande sa han

I förmidags åkte jag in till stan för att hjälpa mina gamla föräldrar, parkerade samtidigt som en bil ställde sig på parkeringen bredvid. När jag kliver ur så kliver killen i bilen jämte ut ur sin bil. Han har ställt sig på en uthyrd parkering så när våra ögon möts så ser han på mig att jag reagerat på parkeringen. Då säger han jag vet och ler ska bara lämna ett kuvert tillbaka om 1 minut. Jag ler tillbaka och vet att jag gjort så själv många gånger så vem är jag att spela polis. Fick dåligt samvete över min blick så jag frågar vad som finns inne i lokalen han skulle besöka. Vi jobbar med att anpassa ensamkommande så att dom ska kunna leva och bidrag till deras nya land säger han. Sen pratar han länge och väl om alla som funnit sig till ro och fått jobb samt lärt sig språket. Det bästa är att dom blir så tacksamma att dom fortsätter att hjälpa till som tack för stödet dom fick när dom kom för att ge tillbaka. Jag blir varm i hjärtat och går fram och tar hans hand och tackar honom för det jobb han lägger ner och önskar dom lycka till. Innan han går säger han ska skärpa mig med bilen nästa gång och blinkar kilar sedan snabbt iväg.



Gud vad jag saknar ljuset

Gattzén

Det gör vi nog lite till mans och nu äntligen har det vänt. Vill ändå visa denna bild jag fångade vid senaste fullmånen. En stark bild för mig idag när den dök upp så hade den fått ett nytt språk en ny betydelse som gav mig hopp.



Min dröm kom via sms

Urban Gattzén

Genom åren har jag drivits av nyfikenhet och impulsivitet vilket har gjort att jag dagdrömt och reflekterat dagligen. När jag bjöd in tilliten i drömmarna och började affirmera så tog det fart. Bucketlistan blev min dagbok och fylldes hela tiden på med saker som skulle ge mig erfarenheter som jag kunde dela med mig av. Rädslan om vad folk tycker tynade bort och jag fick tillgång till den energi som jag låste i min rädsla. Så enkelt men samtidigt så svårt man är redan halvvägs in i livet och känner att livet har man ansvar för själv och kan bara göra något åt det själv. Det är ingen tävling utan en utmaning för när man återvänder hit i nästa liv har man mer erfarenhet med sig. Kanske är själen eller magkänslan vår egentliga vägvisare den tar alltid rätt beslut men vi själva tar gärna besluten i huvudet på grund av vår rädsla om vad andra ska tycka. Vad var det då för sms tänker du :) jo jag ska få vikariera på ett gymnasium under 3 dagar för mig en dröm och chans att få dela med mig av min resa.



Mina drömmar är en stor del av mitt liv

Urban Gattzén

I vintras åkte jag till Filipinerna för att fundera över vad jag ville göra dom närmsta åren. Alla drömmar som ständigt gjort mig påmind om saker jag ville uppleva innan det var försent. Vad var det som gjorde att en del förblev bara drömmar och inte hade förverkligats? En sådan var att börja måla på mina fotografier, så när jag kom hem gjorde jag slag i saken. Kontaktade en nära vän som är konstnär och frågade honom om jag kunde få låna hans ateljé. Sagt och gjort så blev det och jag älskade det men sedan så släppte jag det trots att jag älskade det. Varje gång det dök upp så letade jag efter motstånd för att slippa fortsätta det var mycket märkligt. Som vanligt var det en rädsla som hindrade mig var kom den ifrån? Jag bestämde mig för att möta denna rädsla genom att agera gå ut öppet och söka en lokal att stå och måla i. Det tog 1 dag efter min fråga i sociala medier att få napp om lokal. Insikten och det jag kom fram till vara att jag gör det för mig själv och inte för någon annan min rädsla var vad andra skulle tycka om mina tavlor. Ja ni hör hur dumt det låter och att det grundar sig i självkänsla och inget annat återigen gör den fälleben på mina drömmar som så många gånger förut men ju mer jag vågar utmana den ju mer känner jag att jag utvecklas. Varför skriver jag och berättar om detta jo för när jag vågar agera och berätta öppet så växer den så är det för mig. Kanske får det också någon mer att känna igen sig och ta tag i en egen dröm lycka till mina vänner.



Tillit och rädsla har mycket gemensamt

Urban Gattzén

Båda två kräver att du tror på saker som du inte kan se. Är det så enkelt JA jag tror det. Någonstans i våra hjärnor eller våra hjärtan finns en väg som delar sig och vi behöver göra ett val, ska jag ta den till höger eller vänster? Väljer vi tilliten så blir våra liv glädjefyllda vi får självkänsla, självförtroende och glädjen att hjälpa andra. Däremot dom gånger man tar rädslansväg gör vi oss själva små och självförtroende, självkänsla och glädjen uteblir som regel. Den upplevda kärleken och den obesvarade kärleken finner du på dessa vägar också dock inte på samma väg! Djur och små barn känner energier det gör vi också om vi tar tillitensväg pröva nästa gång du står vid ditt vägskäl du kommer inte att ångra dig! Vi ses på tillitensväg min vän / Urban Gattzén



Ibland går livet som på räls

Urban Gattzén

Då tänker man inte så mycket utan i bästa fall så njuter man och bara är. När det inte går som på räls försöker man oftast för mycket och blir lite sotis på dem det flyter på för. Tror det är klokare att affirmera och samtidigt glädjas med dom som har flytet för en dag är det tillbaka hos mig för så är det går i vågor. Just nu väntar jag på mitt.



Vågar man, tänk om, spännande men nervöst

1913520_10153631380788757_1436942933623266218_n

Flera gånger i livet behöver man öppna nya grindar som man inte riktigt vet vart dom leder. Vi kan alla erinra oss magkänslan vi får inför ett sådant beslut. En del älskar det andra fruktar det. Beslutet att bryta upp och lämna det man har och vet, för att hänga i luften med det nya innan det landar och också blir en del av vardagen. En sak som ofta sker efteråt är att man får en härlig känsla och stolthet över sig själv, jag gjorde det. Livet är fullt med val och gör man inte sina egna val så gör oftast någon annan valen åt dig.



Affirmation fungerar

Urban Gattzén

Tre veckor på en ö och en stark längtan om att pröva mina vingar i nya miljöer. Så kommer telefonsamtalet från dramalogen ett första möte på fredag. Affirmation fungerar verkligen nu börjar ett nytt kapitel med nya möten och ny kunskap spännande verkligen !



Svara alltid på alla samtal som talar till ditt hjärta

Urban Gattzén

Själen har blivit min följeslagare efter många år då jag inte lyssnat för jag tog mig inte tid så har vi alltid en stund ihop varje dag nu. Kanske hänger det ihop med att man blir äldre och klokare hade önskat att någon mycket tidigare hade upplyst mig om denna fina vän.



Sida 1 av 3123